tisdag 30 april 2013

Att göra en tribal-BH

Det här inlägget har legat i arkivet ett bra tag och väntat på sin tur, men det börjar bli hög tid att pyssla ihop saker inför Kulturernas Karneval som vi hoppas att typ alla vi känner ska gå med på, och därför kunde det passa bra med ett litet pyssel- och inspirationsinlägg. :) Håll tillgodo!
 
************************************************

Sedan min hittills enda tribal-bh gav upp och fick monteras ner så var jag länge bh-lös och dansade utan. Men även om det också funkade bra så bör man ändå ha en tribal-bh i sin garderob, så tillslut blev det dags! Här kommer ni att få följa med i processen så får vi se var den hamnar den här gången!


En helt vanlig bh i en passande storlek. Eftersom jag inte tänker fodra den så går det alldeles utmärkt med en bh som faktiskt sitter bra från början och inte är alldeles för stor. Däremot kan det vara bra att tänka på att man ska kunna få plats med en choli under, så hellre en aning större än mindre. Jag tänker heller inte krångla till det genom att klippa bort allt förutom kuporna, så därför valde jag en bh som ser ganska klädd ut som den är. Förstärkning med knytband får komma senare vid behov. Varför krångla till saker om man inte måste?

Dags för inventering av bandförrådet.....


....och inventering av det allmänna blingförrådet. Bra att ha lite på lager ;)

Sedan packar man väskan och åker hem till Maja och sätter igång! Först ett spegelband....

.....och så lite cowrie shells med svarta träpärlor emellan. Ett par fina knappar längst ut också...

.....och ett indiskt halssmycke som bodde på den förra bh:n. Som synes är jag ganska bekväm av mig och gillar att sy fast smycken på bh:n istället för att sitta och pilla med ett mynt i taget. Jag vill se resultat snabbt! :)

Och en till del från ett halssmycke som också bodde på den gamla bh:n. Sedan är det dags att åka hem.

Sedan gick det en liten tid i vegeteringens tecken, men processen fortgick i det dolda. Fullt i skick att användas fick den till och med komma ut och lufta sig i ett par karnevalståg under tiden. Men så en dag...

Shailasmycket kom förvisso på ganska snart efter hemkomsten, men ett par örhängen har fått balansera upp sidorna en aning. Och processen fortgår... - to be continued... ;)

/B

söndag 14 april 2013

På äventyr med Celéste!

Jag äger som bekant inget eget svärd, och har än så länge inte förkovrat mig tillräckligt i svärdsdans för att känna något större införskaffningsbehov. Dessutom är det inte som att jag står utan resurser, eftersom jag känner en och annan som äger fler än ett exemplar. Det var så jag kom i kontakt med Celéste!

Celéste är ett nästan perfekt balanserat svärd av modellen Baladay Scimitar. Celéste och jag har rest mellan Stockholm och Uppsala (där vi har gjort portens dansstudio osäker) otaliga gånger tillsammans, och vi har dessutom tränat en del till Sword Stylization with Belladonna hemma i vardagsrummet. Fast man kan ju inte träna jämt. Det här att man har ett svärd liggandes på tv-bänken har väckt både en och annan kommentar bland såna som är mindre bevandrade inom dans - och det var någonstans bland dessa kommentarer som idén till ett experiment växte fram.

Jag har en god vän som på en svensexa (inte sin egen dock) förra året fick gå en sabreringskurs. Lära sig öppna skumpaflaska med sabel alltså. Enligt egen utsago var detta något av det roligaste han någonsin gjort, och ja. Ni anar nog vartåt det lutar. När han skulle fira 29-årsdag nu i vintras fick jag en idé i huvudet som inte ville ge med sig. Kan man sabrera med svärd för dans? Mer specifikt: kan man sabrera med Celéste? För att svara på detta krävdes empiriska studier.

Beväpnad (pun intended) med en flaska Champagne ur systemets nyhetssortiment och ett något oortodoxt fyllt innebandyklubbefodral åkte jag hem till honom på festkvällen. Jag var nästan först och eftersom det stod matlagning på schemat för värden blev det inte så mycket ståhej runt Celéste som jag liksom hade hoppats. Jag trodde ju att jag hade hittat på den bästa presenten!

Fast jag oroade mig i onödan, visade det sig. När han inte längre hade maten att koncentrera sig på skulle det sabreras och tamefasen om det inte funkade! Om och om igen... Jag vill nog helst inte veta hur många avhuggna flaskhalsar med tillhörande korkar som hamnade på gräsmattan (i snön) nedanför balkongen och har helt ärligt sällan skådat sådan lycka! : D (fick faktiskt testa själv också, och misslyckades, så det krävs nog vissa förkunskaper för önskat resultat - jag rekommenderar inte vilt experimenterande..!)

Efter noggrant utförda empiriska studier kan jag alltså meddela att det går alldeles ypperligt att sabrera bubbel med ett danssvärd.



Nöjdare födelsedagsbarn får man leta efter!

Avslutande parantes: jag måste lyfta ett litet varningens finger. Om man inte vet vad man håller på med finns risken att skapa hack i eggen. Det är lätt att tro att metall är hårdare än glas, men det är ingen absolut sanning. Celéste har levt, och lever, ett rikt liv - och mår inte på något vis dåligt av att hon blivit lite märkt av sina erfarenheter. Men om man är mycket rädd om sitt svärd och inte vill riskera spår i bladet så är sabrering inte ett äventyr att rekommendera! :)

//M